Om filosofi


Funderingar

Här svarar vi på några frågor om filosofiämnet, som man ibland stöter på.

För svårt?

Ibland hör man att filosofiämnet är för svårt, inte minst från dem som studerar sin första termin. Detta är en inte helt ogrundad uppfattning – ämnet är ganska svårt. Men inte för svårt. Det är onekligen så att man ställer mycket allmängiltiga, stora och svåra frågor, men samtidigt är detta frågor som människor i alla tider har ställt sig och funderat över. Det kan ges svar i väldigt varierande nivå. Studier i filosofi med barn (eller ”Ung filosofi”), visar att barn och ungdomar ofta kommer fram till liknande problem och problemformuleringar som vuxna filosofer, men på ett annat sätt.* Detta innebär att de flesta av oss kan närma oss många filosofiska problem, även om yrkesfilosoferna gör det på ett mycket avancerat sätt. Ämnet kräver mycket arbete av studenten, men det lönar sig. Det kan också uppfattas som svårare i början, i en mening, innan man kommit in i hur ämnet bedrivs. Ägnar man studierna det arbete de förtjänar är det dock inte en omöjlighet för de flesta av oss. Vår uppfattning är dock att ju mer energi man lägger ner i det, desto mer får man tillbaka. Det finns ett djup i filosofiämnet som nästan inte finns i något annat.

Flummigt?

Vissa tror att filosofiämnet är flummigt och oprecist - att det handlar om att bara sitta och tänka fritt. Tvärtom är det på många sätt det mest precisa och noggranna av alla ämnen. Vi anser alltså att det är en missuppfattning att tro att ämnet är flummigt (om man med ”flummigt” menar något sådant som löst, otydligt eller ogrundat). Det verkar orimligt att med ”flummigt” mena att man diskuterar grundläggande frågor, eller något liknande. (Att tydligt definiera begrepp är en yrkesskada hos filosofer, som dock visar sig helt avgörande i många vetenskapliga såväl som andra sammanhang.) Filosofin studerar de mest grundläggande frågorna, och lämnar på så sätt ingenting ogranskat. Tillvägagångssättet är mycket logiskt (logik är ju ett av filosofins delområden), stringent och tydligt. I princip allting kan argumenteras för och utredas; inte mycket, om något, tas för givet (t.ex. diskuteras även frågan ”Vad är filosofi?” inom filosofin). Detta gör att ämnet är krävande och skrider långsamt framåt, många gånger, men vår uppfattning är att det är givande att diskutera saker med den noggrannhet och tydlighet som man i filosofiska sammanhang oftast gör.

För precist - inga framsteg?

Ibland invänds, i motsats till missuppfattningen ovan, att filosofiämnet är för precist, att det är så grundligt och utredande att man aldrig kommer någonstans. Det ligger en del i detta. De filosofiska frågorna har diskuterats länge och väl, och vissa menar att det inte sker så stora framsteg. Det måste här påpekas att många andra vetenskapliga frågor också har diskuterats mycket länge, utan att leda till direkt färdiga svar, t.ex. ”Hur uppstod universum?”, ”Vad är materia?”, ”Vad är ljus?”, ”Hur fungerar människokroppen?”, ”Hur fungerar det mänskliga intellektet?”, ”Hur lär vi oss?” och ”Vilket är det mest effektiva systemet att styra ett land med?”. Djupa och centrala frågor inom många vetenskapliga discipliner, t.ex. filosofi, har diskuterats länge utan att alla är överens om att det slutgiltiga svaret är funnet. Men detta hindrar dock inte att våra svar idag är mer sofistikerade och förhoppningsvis närmare sanningen än de tidigare. Vad är sanning, förresten? Det krävs filosofi för att svara på det. Vissa filosofiska positioner har dessutom visats helt omöjliga och definitivt borträknade, en säkerhet och ett framsteg som inte förekommer inom alla vetenskaper. Dessutom: om vi inte kan göra framsteg inom filosofin (om frågor som ”Vad är vetenskap?”, ”Vad kan vi veta?”, ”Vad bör vi göra?”, ”Vad är sanning?”, ”Vad är språklig mening?” och ”Vad existerar?”), verkar det som om vi inte kan göra framsteg någonstans, eftersom så gott som allt beror på dessa frågor.

Onödigt?

I två texter ovan (”Varför filosofi?” samt ”Jobb som filosof”) har vi argumenterat för att det finns många skäl att läsa filosofi: det är stimulerande, utvecklande och nyttigt för studenten, det är nyttigt för samhället, och det kan vara användbart för att skaffa arbete i framtiden, inte enbart som akademisk filosof. Det är alltså inte onödigt på något sätt - tvärtom!


*Se ”Filosofi med Barn” av Malmhester och Ohlsson. Studien visar också att filosofiämnet i skolan är ett av de, och kanske det mest effektiva sättet att främja både värden som tolerans för andras åsikter samt kritiskt och självständigt tänkande (som är två övergripande mål för den svenska skolan, enligt läroplanen), att det ger barn och ungdomar viktiga tankeredskap.