Några delområden
Som vi skrivit tidigare (under
”Filosofi vid LTU”) kan man dela in filosofin i två huvuddelar (praktisk och teoretisk). Nedan beskriver vi några olika grenar på det stora, mustiga filosofiska trädet. Vissa skulle klassas till praktisk, andra teoretisk, vissa både och. På LTU gör vi som sagt ingen skillnad (precis som på de flesta platser i övriga världen). De flesta av dessa berör man dessutom på något sätt om man läser upp till C-nivå, fast vissa mer än andra (t.ex. är det ganska mycket etik och vetenskapsfilosofi).
Vetenskapsfilosofi (vetenskapsteori) - Vetenskapsfilosofin behandlar frågor av grundläggande karaktär för vetenskapen, t.ex. vad (om något) som skiljer vetenskap från andra mänskliga aktiviteter, hur vi bör bedriva vetenskap, hur (om) vi kan legitimera ”vetenskaplig kunskap”, hur vi bör konstruera vetenskapliga teorier, vad som utgör vetenskapliga framsteg, osv. Även vetenskapsetiska frågor kan räknas hit (eller till etik). Vetenskapsteoretiska frågor är mycket viktiga för vetenskapligt arbete, och kräver omfattande arbete för att besvaras. Att som student inom något vetenskapligt ämne studera dessa frågor, åtminstone introducerande, tycker vi är mycket viktigt, och det kan skänka en avsevärt djupare förståelse för vetenskap och vetenskapligt arbete.
Etik (moralfilosofi) - Etik handlar om frågor som ”Vad bör vi göra?”, ”Vilken teori om moraliskt riktiga handlingar är den rätta?”, ”Kan vi ha kunskap i moral?”, ”Finns det okränkbara rättigheter, och vilka har dem i så fall?”, ”Har naturen ett egenvärde?”, ”Vilken hänsyn ska vi ta till framtida generationer?”, ”Vad får vi göra med genteknik?” och ”Vilken forskning är moraliskt försvarbar?”. Så snart vi ställer frågor om vad vi bör eller ska göra (alltså nästan varje minut), väcker vi moraliska frågor. Etikområdet kan i sig delas upp i flera områden:
normativ etik (där man söker besvara frågor om vad som gör en handling moraliskt riktig),
tillämpad etik (där man tillämpar normativa teorier på empiriska fall, t.ex. medicinsk etik, etik gällande teknik, osv.) samt
metaetik (där man försöker besvara frågor gällande kunskap i moral, moralsatsers betydelse, om moralsatser kan vara sanna, osv.). Dessa frågor är mycket gamla, och har engagerat och fascinerat människor under lång tid. Det filosofiska arbetet de senaste hundra åren kring dessa frågor har varit mycket omfattande, och har lett till en mycket bättre förståelse för komplexiteten i dessa frågor. De är givetvis av helt avgörande betydelse för mänsklig verksamhet över lag.
Argumentationsanalys - Argumentationsanalysen behandlar frågor som ”Vad är argumentation?” och ”Vad skiljer hållbar argumentation från ohållbar?”. Retorikämnet studerar också argumentation, men mer utifrån perspektivet att se vad som övertygar människor (”gör si, så kommer de att göra så”). Aristoteles sade: ”Retorik är konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga”. Inom argumentationsanalysen söker vi istället klargöra vilka argument som faktiskt håller, som faktiskt ger goda skäl att tro på något, argumentation som går ut på att försvara eller kritisera en bestämd tes. Argumentationsanalysen handlar om att systematisera och kartlägga argumentationens struktur, hur premisser faktiskt legitimerar en tes. Man kan säga att retoriken studerar orsakerna till att vi tror på något, medan argumentationsanalysen studerar skälen till att vi bör göra det. Argumentationsanalysen är därmed grundläggande för vetenskaplig förståelse och vetenskapligt arbete. Praktiskt sett överlappar de två ämnena antagligen varandra en del, dock. Att studera argumentationsanalys kan nog ge en del förståelse för hur man kan övertyga också.*
Logik - Logiken studerar den grundläggande strukturen för slutledningar. Att utföra en slutledning innebär att från en uppsättning premisser (något vi vet eller har antagit hypotetiskt) sluta sig till något som följer därur. Annorlunda uttryckt kan man påstå att logiken studerar hur vissa argumentationsstrukturer bevarar sanning. Logik har av många ansetts vara det mest grundläggande vi har (i tankeväg) och framsteg inom logiken har betytt mycket för såväl filosofin som t.ex. matematiken. Vissa logiker, filosofer och matematiker har försökt ”härleda” matematiken ur ren logik, för att därmed ge matematiken en fast grund. Detta har visat sig svårare än man kunde tro, och frågor häromkring studeras inom logiken och matematikens filosofi. Logikkunskaper är nyttiga för det mesta filosofiska arbetet, för att skärpa tankeförmågan samt vid t.ex. matematik och programmering. Filosofer ägnar sig också åt logikens filosofi, dvs. filosofiska frågor kring logik.
Ung filosofi - Ung filosofi, ibland kallat ”filosofi med barn”, är lika mycket av en pedagogisk disciplin som en filosofisk. Ofta bedrivs ung filosofi i form av filosofiska samtal där barnens frågor är i centrum.
Beslutsteori - Hur ska vi fatta rationella beslut? Vad är rationella beslut? Vilka problem uppstår vid exempelvis beslut där flera individer interagerar på olika sätt, eller där en person inte vet hur sannolika olika utfall är? Beslutsteorin är viktig inom riskfilosofin, men också inom politisk filosofi och ekonomins filosofi (och därför för samhällsvetenskap och ekonomi).
Politisk filosofi - Politisk filosofi handlar om grundläggande frågor om politik, samhälle, gemensamma beslut, osv. Etik och beslutsteori kommer på olika sätt in i bilden, genom frågor som ”Vad är ett gott samhälle?”, ”Vad är politisk rättvisa?”, ”Vilken metod bör vi använda för att fatta beslut, och varför?” och ”Finns det en enda modell för ett bra samhälle?”.
Epistemologi (kunskapsfilosofi) - Epistemologin behandlar frågor som t.ex. ”Vad är kunskap?”, ”Kan vi ha kunskap, och i så fall om vad?”, ”Vad är sanning?” och ”Vad är vi rättfärdigade att tro?”. Dessa är några av de äldsta filosofiska frågorna, som spelar roll för de flesta andra filosofiska discipliner och givetvis andra vetenskaper.
Språkfilosofi - Språklig kommunikation mellan människor tycks helt självklar för oss. Men hur vet vi att vi förstår varandra? Vad är språklig mening? Vilken funktion har språk, och vad är språk? Hur kan vi lära oss språk? Hur förhåller sig språket till världen, och till våra medvetanden? Sådana frågor ställs och besvaras inom språkfilosofin.
Ekonomins filosofi - Håller den teoretiska grund som den moderna nationalekonomin bygger på? Vilka filosofiska antaganden om rationalitet, nytta och sannolikhet behöver vi göra, och är de rimliga? Är nationalekonomin fri från värderingar (etik)? Mycket i vårt samhälle styrs av ekonomin, men vad styrs ekonomin av? Flera andra filosofiska ämnen spelar roll här, som etik, kunskapsteori, beslutsteori och metafysik.
Rättsfilosofi - Hur förhåller sig legal rätt till moralisk rätt (etik)? Hur motiverar vi lagen? Vilken lagstiftning bör vi ha? Är det rimligt med rättsliga straff? Vad är rationalitet inom rättslig argumentation? Vilken struktur (logisk och argumentationsanalytisk) har lagtext? Var kommer lagen ifrån? Filosofiska idéer har historiskt sett haft stort inflytande på rättsvetenskapen och människors rättsuppfattningar.
Medvetandefilosofi - Vad är intelligens? Vad är medvetande? Hur vet jag att andra människor har ett medvetande, och inte är robotar eller ”zombies”? Kan AI någonsin betraktas som lika medveten som vi, eller lika intelligent som vi?
Metafysik - Vad existerar egentligen? Finns det (i en stark mening) sammansatta objekt (som en stol) eller är allt som egentligen existerar atomer (eller strängar, eller något annat litet), och stolen enbart en konstruktion av oss? Vad är orsaksrelationer? Vad är sannolikhet? Vad är tid? Finns det en värld utanför oss (dig), eller är allting en skapelse av våra (ditt) intellekt?
Fri vilja - Har vi en fri vilja? Antag att jag klippte håret igår. Kunde jag, då, i exakt den situationen, ha gjort annorlunda? Vad innebär det att kunna handla annorlunda, eller att ha fri vilja? Är våra val på ett eller annat sett helt orsakade av omgivningen? Är determinismens eventuella sanning avgörande för om vi har fri vilja eller ej? Kan vi ha moraliskt ansvar utan fri vilja?
Konstfilosofi (estetik) - Vad är konst? Vad är värde inom konst? Finns det bra och dålig konst? Är estetiska värden objektiva, dvs. oberoende av betraktaren? Vad skiljer konst från annat?
Matematikens filosofi - Vad är matematisk kunskap? Kan vi lita på matematiken? Finns matematiska sanningar i naturen? Hur ska vi definiera matematiken? Vilka axiom (grundpåståenden) bör vi anta? Vad innebär egentligen uttryck som ”1+1”? Hur förhåller sig matematik till logik? m.m.
Andra vetenskapers filosofi - Inom alla vetenskapliga områden finns specifika filosofiska problem (utöver de generella filosofiska diskussioner som i hög grad påverkar olika vetenskaper). Biologin väcker speciella filosofiska frågor, hälsovetenskaperna (och de medicinska vetenskaperna) sina, samhällsvetenskaperna ytterligare andra, teknik och teknisk utveckling likaså. Dessa frågor behandlas ofta av både allmänna filosofer, filosofer som också har utbildning inom de berörda områdena och forskare från dessa vetenskaper.
Filosofins historia - Filosofins historia studeras i många filosofiutbildningar, men ofta inte så mycket ur ett idéhistoriskt perspektiv (t.ex. vem sade vad, och varför?) utan snarast med avsikt att 1) förstå den aktuella filosofiska diskussionen, och 2) att förstå och kritiskt studera de tankar och argument som filosofer genom tiderna har utarbetat. Håller argumenten? Vilka brister har de eventuellt? Vad kan vi lära oss om tänkande genom att studera dessa historiska spörsmål?
*Se t.ex. boken
Argumentationsanalys av Björnsson, m.fl., och
Bra skrivet, väl talat av Bo Renberg, tidigare verksam inom retorik vid LTU.
