Om spelet

Spelet är mer än 3000 år gammalt och uppstod i det område som idag är Kina. I Kina kallas spelet weiqi, vilket ungefär betyder "spelet att omringa".

Go är fortfarande mest känt i Asien, de tre största gonationerna är Korea, Kina och Japan. I Korea kallas spelet baduk och i Japan kallas det igo. I dessa tre länder finns även professionella ligor.

Spelet kan liknas vid schack, det är stillsamt och begrundande. Mycket träning krävs för att bli bättre, utfallet av ett parti beror på skicklighet och knappast något på slumpen.

Hur går spelet till?

Reglerna för spelet är väldigt enkla, men bakom de enkla reglerna döljs närmast oändlig komplexitet. Spelbrädet består av ett rutmönster där en spelare lägger svarta stenar och den andra vita stenar (se bild nedan). Man får endast spela där linjerna skär varandra och ett fullstort bräde består av 19x19 skärningspunkter. Målet är att med hjälp av sina stenar omringa så mycket territorium (del av brädet som man totalt kontrollerar) som möjligt.

Eftersom brädet är så stort så krävs, förutom att kunna visualisera ("läsa") möjliga framtida kombinationer, också en intuitiv känsla vad som är rätt drag. Detta är vad som gör spelet så svårt att lära sig, och samtidigt gör spelet så fascinerande.

En bra introduktion till spelet är att spela igenom guiden The Interactive Way To Go.