Lycka

Jag skrev detta i tisdags, men bloggen slutade funka som jag ville så jag kunde posta den först nu. Enjoy!

Jag är på väg upp till Luleå. Jag ska representera företaget på Larv (Luleå Universitets arbetsmarknads vecka). Det ska bli skoj att besöka gamla jaktmarker igen. Luleå är superfint på sommarn och nu på vintern är det oftast rejält kallt.
Just nu sitter jag på Arlanda och väntar på att flyget ska behaga åka. Det skulle gå 19.15, det blev inställt, ska åka 21.15 istället, men icke det är flyttat till 21.45 just nu. Bra jobbat Norwegian Air!
Tydligen så har de en historia med inställda flyg, iallafall om jag ska tro de muttrande Luleåborna som är här och stryker omkring.
Det är roligt med allt folk jag inte känner här 🙂
Jag har läst ut en bra bok i väntan, A Fire Upon The Deep av Vernor Vinge. Good shit!
För er som inte är allt för bevandrade i Sci-Fi-böckernas underbara värld så är mitt tips att alla böcker som har vunnit Hugo-priset är generellt sett jäkligt bra! Börja där!
En av de roliga sakerna med A Fire Upon The Deep är att ett av skeppen de åker i heter Aniara och de talar ett språk som heter Samnorsk. Skandinavien ligger bra till i denna framtidsfundering. Har man läst Aniara av Harry Martinsson kanske några av teman i boken känns igen. Jag upplever dock att boken slutar lite mer positivt än vad Aniara gjorde. Aniara var ett generationsskepp som åkte mot nya planeter, de som åker med får se sin hemplanet (jorden) gå under, de själva sakta förtvinar bort. Aniara åker dock vidare och kommer nog fram till slut, men utan liv. Jag har för mig att det var hela poängen. Det var ett tag sedan nu, typ 11 år sedan. Jag har för mig att Harry Martinsson satt i Svenska Akademin när han fick nobelpriset 1978 (då jag var typ 9 månader) tillsammans med Eyvind Jonsson (SIC?), jag ska lobba för mig själv om jag sitter i Akademin någon gång 😀

På grund av stöldrisken och er egen säkerhet vänligen håll ert bagage under uppsikt. Obevakat bagage kommer tas om hand om.

Jag har hört det några gånger. Är all denna säkerhetshysteri något som vi vinner på. Hur många terrordåd har vi i Sverige egentligen? Hur stor är egentligen risken? Ska vi verkligen styras av rädslan över något som kanske kan hända? Jag tycker inte det. Jag får inte ta med mig shampo för det kan jag tydligen göra en bomb av, men jag får ta med mig min olivtvål som säkert skulle kunna fyllas med sprängdeg eller något om jag ville. Det här är väldigt falsk säkerhet och jag tror den inte ger något alls. Jag är mer rädd över vart samhället är på väg än vad jag är för terrordåd. Sån här bevakning och kontroll föder en reaktion mot bevakaren. Jag gillar det inte.
Jag läste förresten om en undersökning om fildelning i Holland. De kom fram till att fildelning ökade handeln med DVD och kringutrustning. Slutsatsen var att samhället i stort vann ekonomiskt på fildelning. I Sverige ska vi förbjuda det… Återigen ett exempel på hur rädsla styr vårt samhälle. Allt nytt måste vara av ondo! Ska företag som inte klarar sig när marknaden förändras verkligen få lagskydd? Det är lite som att förbjuda tryckandet av böcker för att det tar för stor del av jobbet från munkar som kopierar böcker för hand. Ähh förbjud dom också! Låt oss förbjuda allt! Då blir det så mycket roligare! Låt oss gå omkring och vara rädda för allt! Låt oss tro på allt som sägs på nyheterna! Reflektera inte över alla bra saker som händer! Ramlar någon unge och slår sig när de gungar på lekplatsen så kan alla ungar göra det, alltså förbjuder vi gungor och i förlängningen måste vi nog förbjuda lekplatser också. Vi måste tänka på barnen 😀 Deras säkerhet, vår säkerhet! Kom ihåg att ni kan halka och dö! Kom ihåg att alla ungdomar är potentiella mördare, särskilt i Stockholm och Göteborg. Alla tanter och farbröder är potentiella pedofiler, ska vi inte förbjuda dom också snart?
Vi kanske lever i en upptäckt värld. Det finns inga mer äventyr. Min favoritförfattare Robert A. Heinlein skrev i någon av hans böcker

”When a place gets crowded enough to require ID’s, social collapse is not far away. It is time to go elsewhere. The best thing about space travel is that it made it possible to go elsewhere.”

Det kanske är dags att välja att tro på honom. Synd att det är ett tag kvar till storslagen rymdfart. När det kommer så kommer vi kunna ha lite äventyr. Jag hoppas det kommer snart dock!

Nu ska jag inte skriva för mycket skrot här! Vi har det bra 🙂 Jag är mest irriterad över förseningen med flygplanet.
Ta vara på er och ni som är på Larv eller i Luleå, slå mig en pling så kanske vi kan sammanstråla för ett litet äventyr!

Bröllop och sånt!

Jag har varit på bröllop! Det var väldigt trevligt! Mängder av fantastiska människor som jag antagligen aldrig kommer träffa igen. Lite sorgligt egentligen… Jag var på ett bröllop förra sommaren, det var samma sak där, mängder av människor jag tyckte väldigt bra om, som jag antagligen inte kommer träffa igen. Det finns mycket fantastiska människor är väl kanske lärdomen. Gissningsvis är vi i gruppen i smekmånadsfasen om vi ska tro på FIRO, rollsökning och konflikter dröjer ett tag till.
Jag höll tal på bröllopet 🙂 Här kommer det!

Hej! Jag har väldigt trevligt!
Har ni trevligt?
Det är en stor dag idag!
Jag har känt Martin sedan högstadiet och sedan gymnasiet.
Vi har spelat i samma gitarrensamble.
Min första natt på fjället spenderades med Martin och jag minns av vi bade i en kall fjälltjärn.
Martin introducerade mig till min favoritförfattare, Heinlein, genom att låna ut en bok från en annan Nisse. (Nisse Simonsson) även fast han inte fick det.
Det är en stor dag idag!
Martin och Sofia, det vackra brudparet!
Ett vackert bröllop och en trevlig fest!
Bingo då spelbrickan är livspoäng!
Det är en stor dag idag!
En helt annan sak!
Månen står närmare jorden än vad den gjort på de senaste 10 åren och närmare än vad den kommer stå de kommande 10 åren.
Vet ni vad det betyder?
Nej, inte jag heller och om jag visste skulle jag inte tro på det heller.
Men idag är det speciellt!
Idag är jag villig att tro!
Jag tror att detta är ett tecken på en fin och vacker framtid för brudparet.
Vad säger ni, ska vi tro på det?
Det är en stor dag idag!
Skål för en fin och vacker framtid för brudparet.
Tack

Jag hade tänkt säga en massa saker till, men i ögonblickets hetta försvann mycket av min sans.
I sånghäftet stog beskrivet om alla bröllopsgäster. Martin har känt mig länge och har bra koll på mig. Jag kanske har förändrats sedan gymnasiet, men jag känner att det fanns några uns sanning i det som stog:

Nils-Erik Svangård – Frank Zappa-diggande kassettentusiast som håller damerna i fysisk trim i Linköping. Bidrog till Norges nej för JAS. Utmanar brudgummen i både gitarrspel, undervattensrugby och raketmotorbyggande. Linux rules! Brudgummens barndomskompis.

Imorgon sätter jag mig i min bil, stoppar in en kassett med Frank Zappa i kassettbandspelaren, tutar tre gånger, blinkar med helljuset, påbörjar färden mot Linköping, där gitarren väntar, där Linux-servern väntar, där jobbet på SAAB väntar. Måndag 06:45 leder jag första spinningpasset efter julledigheten, sedan tar jag mig till jobbet, styr upp alla mina projekt, sedan leder jag mitt andra spinningpass 18:30, sedan går jag hem och svimmar i sängen 🙂

Att rota bland samlingarna

Jag är, precis som resten av min familj, en samlare. Enligt farsan finns det tre typer av människor på den moderna savannen: jägare, asätare och samlare. Jag samlar och kanske jagar ibland.
Jag har otat i mina samlingar här hemma i Östersund nu över julen och har hittat mycket skräp. Det roliga är alla gamla skolarbeten och anteckningar. Jag är precis som Fermat, jag skriver intressanta upptäckter vid sidan om allt annat. Jag kan därför inte slänga gamla block med mattetal, där kan det döljas skatter!
Dagens grävande gav detta:

Jag följer en vältrampad stig i min hjärnas trånga korridorer. Jag minns att jag orienterade här för länge sedan. Jag vet att stigen slutar vid ett stup. Jag vet att bortom stupet är allt grått. Jag undrar varför jag är här. Jag vänder mig om.

Vad är detta? Finns det ett djup hos nisse? Surely not! Nix jag är platt som en pannkaka! Shallow as a puddle! Lite djup kan jag väl vara ibland. Jag har samlat klokheter läge som jag tänkt sprida ut i skönlitterära alster i framtiden.

Här hittade jag lite hembygdsromantik:

Dina armars solbrända hy lyser likt Indalsälvens utspädda avfall, som Östersunds sunda vatten.

Jag har ingen aning vad jag tänkte på där, Östersunds vatten är minst lika rent som Indalsälvens. Jag var nog bara en högstadielev som försökte vara djup.

Snö som smälter och blir bäckar

Har ni tänkt på vad som sker med all snö?
Snö som sakta smälter från sluttningar, ger lekande liv till sprudlande små bäckar.
Bäckar som söker andra små bäckar och blir stora älvar.
Älvar som dånar och kastar sig genom kraftstation på kraftstation på kraftstation på kraftstation
Sakta stannar in och glider ner i stora hav.
Hav som bubblar av liv och när solen skiner sakta svettas
Svettas och blir små små små som samlas i stora moln.
Moln som sakta sveper in över stora berg.
Berg som snart åter får sluttningar täckta av snö.
Snö som smälter och blir bäckar.

Jaha det bidde en dikt, jag hittade ett papper med något jag skrev för ett år sedan på ett hotell i Göteborg (tror jag). Det jag skrev då såg inte riktigt ut som det ovan, det såg ut så här:

Har ni tänkt på vad som händer med allt snö häruppe?
Tänk när all denna snö smälter från fjällsluttningarna och ger liv åt alla små sprudlande bäckar som sedan samlas i större bäckar. Som då kallas älvar och med oerhörd kraft passerar kraftstation på kraftstation tills den tillslut når havet.
Det slutar dock inte där, för vattnet forsätter att ge liv åt små organismer och sådana som mig, drömmare.

Lite annorlunda, är det någon som är bättre? 😉

Knark

Just nu kan jag inte tänka på någonting
Jag känner på mig att jag kommer komma på något dåligt lastbilsrim
Åh! Där borta står några killar och sniffar lim
Fan vad tufft!
Fast det är klart att jag sniffar hellre luft.

Den var ju bra. Rim och rim, antagligen något som jag skrev i gymnasiet och nu är det förevigat här. 🙂 And if you are reading this after my rise to fame, know that this little piece of poetry surpasses all previously written works of art in style, quality and execution. Jag har ingen erfarenhet av att sniffa lim, är nog ganska dumt. Det fanns något rykte att det var ett gäng på Östebergsskolan som gått upp på Frösöberget och sniffat bensin. Det är säkert helt förvanskade rykten dock, det lär väl varit att dom varit där och åkt med moppen och det luktade lite bensin.

En kärleksdikt – med rotmos

I mina drömmars land
där tar jag dig i famn
I mina drömmars land
vandrar vi hand i hand
fram till evighetens rand

I mina drömmars land
tar jag dig i land
I mina drömmars land
rinner livet förbi som sand
men som sand blir glas
går mitt liv i kras.

Den var väl upplyftande 😀 Jag har ingen aning om varför den heter med rotmos, men det kan ha att göra med att jag tyckte diktskrivning var fjantigt och något som kvasiintellektuella sysslade med. Det är ju bara en lek med ord. Hela dikten var nog också bara en lek med ord, jag har inget minne av nån del av mig själv eller mitt liv som var på väg att gå i kras. Men ät rotmos, det är äckligt men nyttigt.

Dikter i samlingarna

Jag har städat lite bland gamla papper här hemma i Östersund. Hittade några gamla gamla dikter, antagligen från gymnasiet men jag kommer inte ihåg riktigt. Tänkte dela med mig av min fantastiska kvalitet 🙂