Christina Kjellsson

Haha sitter och skrattar till texterna som en av mina favoritartister har skrivit.
Denna gång är det inte Frank Zappa utan Christina Kjellsson. Hon har skrivit ett gäng genialiska texter.
Jag tycker texten är själen av låtarna, musiken är lite smink på poesin.
Jag tycker också att mer människor borde lyssna igenom Kjellsson låtar och le åt ironin och de perfekta ordföljderna.

Första gången jag hörde något av henne var på P1 (tror jag), jag slog på radion där de talade om kvinnliga singer-songwriters i Sverige. Hon intervjuades och sedan spelades låter ”Mitt i en mening”. Jag satt med öppen mun och var väldigt glad över äntligen hittat något med smarta texter. Jag tror de spelade ”Västra vägen” och ”Fullkomlig och fin” också, bra låtar. ”Fullkomlig och fin” känns som den handlar om mig :D så lyssna på den :D

Något år senare upptäckte jag hon kom från Jämtland ursprungligen. Jag borde ha luskat ut det tidigare med låtar som Östersund och använda ord som ”mylta” (hjortron). Ohh den texten måste jag klippa in, den gillade jag från låter ”Grön turban”:

Och farmors stege välte när jag stal en honungsburk.
Blod och blåbär blandades med mylta, mjöl och mäsk.
Jag fick splitterglas i händerna och honungen var bäsk

Jag tycker det intressant hur mycket hennes texter talar till mig. Jag känner igen många av reflektionerna och situationerna hon sjunger om. Lite exempel: Låten ”Laila” handlar om den där tjejen som planerat att slå och går omkring och är lite svår, sådana har jag träffat. Låten ”Sebastian” om någon absolut inte tänker på ”Sebastian” något mer, men tjatar tjatar tjatar om det, uppenbart inte släppt det :D . ”Var kommer alla vackra människor ifrån?” är helt klockren, handlar om det klurigt att ragga i krogmiljö :D

Ser jag dum ut där jag sitter, man kanske skulle stå, man vill ju inte verka desperat
Och tänk om jag blir uppbjuden, vad fan gör jag då?!
Det är säkrast jag beställer lite mat. Så jag säger “söta fröken, får jag se på er meny”,
fast jag är mätt på alltihop och helst så vill jag spy.

Men snart sitter jag och petar i mig dill och hälleflundra, försöker verka oberörd och diskoteket dundrar.

Vad sägst om dessa?:

Varför kan du inte fråga mig vad klockan är, så jag kan svara att den är rund.

eller

Du pratar bra. Jag pratar bara ofta, som en kofta, tappar tråden, repar upp mig och maskar ur. (!!)

För att underlätta er inlyssande bifogar jag några YouTube-filmer:

Den här låten hörde jag första gången idag, 18:e balladen, klockren!

Allvarligt! Jag måste se henne spela live!

Här flaggar jag för flasköl och fläskkotletter!

Börja lyssna idag!

Hejdå kära Tech Spectre SL

image

Min kära gamla cykel som jag en gång i tiden (1993) la alla mina besparingar på har nu till hädan farit. Begravd i en kontainer och länsad på värdesaker. Jag är lite sorgsen. Döden kom smygande på denna slitna 18-åring. Nådastöten var svår men nödvändig. Det är över nu.

Cykeln som behövde för mycket kärlek

Idag kom nådastöten. Bara fakta, sådant jag redan observerat och reflekterar över.

-Dreven behöver bytas både bak och fram.
-Växlarna. Fram, bak och reglaget på styret.
-Ny kedja.
-Nya bromsar.
-Nya vajrar.
-Bakfälgen måste bytas.
-Gaffeln är knäckt (ny gaffel krävs).

Den har gått många mil sedan jag köpte den på Cykelogen i Östersund. Det var i slutet av 8:an. CyclePro och Scott var de märken sim gällde. I butiken så de dock att Tech Spectre SL var en bättre cykel. Shimano LX på allt. Jag har bytt kedja två gånger (tekniskt sett så var det farsan). Bakfälgen och slang är original (bytte slang en gång, men de gick bara sönder så jag bytte tillbaka). Framdäcket blev stulet vid tågstationen i Linköping, införskaffade budgetvariant på Haga cykel. Sadel har bytts två gånger, första slets ut, andra sitter på min Focus Redskin och nu sitter lättviktssadeln från Focus på. Gaffeln knäcktes vid en frontalkrock med en stubbe i Luleå. Vajrarna har bytts en gång efter en frontalkrock med en björk på Frösön, väktarna slogs av (och jag flög av och var rejält groggy efteråt). Cykeln har badat helt och hållet vid färjelägret i Genvalla. Där har den även cyklat över på isvägen några gånger (och det var vid en vurpa på isvägen som sadeln skadades så pass att jag tillslut bytte den). Jag har cyklat den mängder av mil i Östersund och Luleå med den. Jag har cyklat från Luleå till Arvidsjaur med den (buss hem dock, på grund av att jag var sliten och hägrande regnoväder). Den har åkt fram och tillbaka till jobbet ändå tills jag köpte min bil, sedan dess har den används sparsamt. Det känns sorgligt att släcka livslågan på en 18-åring. Men den har skött sig väl och är ett bevis på att investera i kvalitet lönar sig.

Svenska deckare

Jag vandrade förbi en bokhandel idag och ögnade igenom utbudet av svenska deckare. Det var lite nedslående, kvalitén var ganska mycket sämre än de deckarminnen jag sparat från min barndom. Kanske är det dags att rätta till utbudet? Kanske ska jag bli deckarkung?
Sci-fi är dock mycket bättre och antagligen svårare att skriva. Det känns mer intressant.

Vad har en deckare för nyckelkomponenter?
-Mord eller död. Slafsigt och så kladdigt det går.
-Sex.
-Centrerat kring någon svensk ort så folk känner igen sig.

Ska det bli en internationell hit måste något historiskt mysterium bakas in. Gärna något smaskigt.

Vad sägs om fjällvandrare som hittar en massgrav vid norsk/ svenska gränsen. Kanske fraktade de tyskguldet från tronheimsförrådet?

Måttbeställda höga Lundhags Syncro (och eget färgval)

Under min senast Sarektur, sommaren 2010, märkte jag att något hade hänt med mina fötter eller skor.
Smärta! Fötterna hade blivit bredare och längre, kängorna kortare och smalare :-/ Kanske hade jag känt det på tidigare turer, men då inte agerat på det. Jag hade ju ett par andra breda fina sommarkängor från Jörn. De visade sig vara för små på en tur i skogarna utanför Surte. Jag hade två riktigt bra kängor som inte fungerade för mina fötter längre.
Så under påskvistelsen hemma åkte jag upp till Järpen, till Lundhags fabriksbutik och bad dom hjälpa mig.
Resultatet blev en beställning på ett par höga Lundhags Syncro, deras värstingmodell. De jag hade var ett par Lundhags Proffessional som jag ägt sedan 2001. Beställningen var för ett par som var som storlek 46 i bredd och storlek 44 i bredd. Specialbeställningar syr dom av skomakaren i Järpen och därför fick jag även välja färg :D Röda och svarta så dom syns :D
Det är de dyraste kängorna jag någonsin ägt, 5125 kronor, men då är de helt unika. Passar bara mig :D Och hittills är de supersköna!
Det är otroligt att det går att specialbeställa skor på det här sättet! Jag rekommenderar verkligen det!