Lycka

24 januari, 2009

Jag skrev detta i tisdags, men bloggen slutade funka som jag ville så jag kunde posta den först nu. Enjoy!

Jag är på väg upp till Luleå. Jag ska representera företaget på Larv (Luleå Universitets arbetsmarknads vecka). Det ska bli skoj att besöka gamla jaktmarker igen. Luleå är superfint på sommarn och nu på vintern är det oftast rejält kallt.
Just nu sitter jag på Arlanda och väntar på att flyget ska behaga åka. Det skulle gå 19.15, det blev inställt, ska åka 21.15 istället, men icke det är flyttat till 21.45 just nu. Bra jobbat Norwegian Air!
Tydligen så har de en historia med inställda flyg, iallafall om jag ska tro de muttrande Luleåborna som är här och stryker omkring.
Det är roligt med allt folk jag inte känner här :)
Jag har läst ut en bra bok i väntan, A Fire Upon The Deep av Vernor Vinge. Good shit!
För er som inte är allt för bevandrade i Sci-Fi-böckernas underbara värld så är mitt tips att alla böcker som har vunnit Hugo-priset är generellt sett jäkligt bra! Börja där!
En av de roliga sakerna med A Fire Upon The Deep är att ett av skeppen de åker i heter Aniara och de talar ett språk som heter Samnorsk. Skandinavien ligger bra till i denna framtidsfundering. Har man läst Aniara av Harry Martinsson kanske några av teman i boken känns igen. Jag upplever dock att boken slutar lite mer positivt än vad Aniara gjorde. Aniara var ett generationsskepp som åkte mot nya planeter, de som åker med får se sin hemplanet (jorden) gå under, de själva sakta förtvinar bort. Aniara åker dock vidare och kommer nog fram till slut, men utan liv. Jag har för mig att det var hela poängen. Det var ett tag sedan nu, typ 11 år sedan. Jag har för mig att Harry Martinsson satt i Svenska Akademin när han fick nobelpriset 1978 (då jag var typ 9 månader) tillsammans med Eyvind Jonsson (SIC?), jag ska lobba för mig själv om jag sitter i Akademin någon gång :D

På grund av stöldrisken och er egen säkerhet vänligen håll ert bagage under uppsikt. Obevakat bagage kommer tas om hand om.

Jag har hört det några gånger. Är all denna säkerhetshysteri något som vi vinner på. Hur många terrordåd har vi i Sverige egentligen? Hur stor är egentligen risken? Ska vi verkligen styras av rädslan över något som kanske kan hända? Jag tycker inte det. Jag får inte ta med mig shampo för det kan jag tydligen göra en bomb av, men jag får ta med mig min olivtvål som säkert skulle kunna fyllas med sprängdeg eller något om jag ville. Det här är väldigt falsk säkerhet och jag tror den inte ger något alls. Jag är mer rädd över vart samhället är på väg än vad jag är för terrordåd. Sån här bevakning och kontroll föder en reaktion mot bevakaren. Jag gillar det inte.
Jag läste förresten om en undersökning om fildelning i Holland. De kom fram till att fildelning ökade handeln med DVD och kringutrustning. Slutsatsen var att samhället i stort vann ekonomiskt pÃ¥ fildelning. I Sverige ska vi förbjuda det… Ã…terigen ett exempel pÃ¥ hur rädsla styr vÃ¥rt samhälle. Allt nytt mÃ¥ste vara av ondo! Ska företag som inte klarar sig när marknaden förändras verkligen fÃ¥ lagskydd? Det är lite som att förbjuda tryckandet av böcker för att det tar för stor del av jobbet frÃ¥n munkar som kopierar böcker för hand. Ähh förbjud dom ocksÃ¥! LÃ¥t oss förbjuda allt! DÃ¥ blir det sÃ¥ mycket roligare! LÃ¥t oss gÃ¥ omkring och vara rädda för allt! LÃ¥t oss tro pÃ¥ allt som sägs pÃ¥ nyheterna! Reflektera inte över alla bra saker som händer! Ramlar nÃ¥gon unge och slÃ¥r sig när de gungar pÃ¥ lekplatsen sÃ¥ kan alla ungar göra det, alltsÃ¥ förbjuder vi gungor och i förlängningen mÃ¥ste vi nog förbjuda lekplatser ocksÃ¥. Vi mÃ¥ste tänka pÃ¥ barnen :D Deras säkerhet, vÃ¥r säkerhet! Kom ihÃ¥g att ni kan halka och dö! Kom ihÃ¥g att alla ungdomar är potentiella mördare, särskilt i Stockholm och Göteborg. Alla tanter och farbröder är potentiella pedofiler, ska vi inte förbjuda dom ocksÃ¥ snart?
Vi kanske lever i en upptäckt värld. Det finns inga mer äventyr. Min favoritförfattare Robert A. Heinlein skrev i någon av hans böcker

”When a place gets crowded enough to require ID’s, social collapse is not far away. It is time to go elsewhere. The best thing about space travel is that it made it possible to go elsewhere.”

Det kanske är dags att välja att tro på honom. Synd att det är ett tag kvar till storslagen rymdfart. När det kommer så kommer vi kunna ha lite äventyr. Jag hoppas det kommer snart dock!

Nu ska jag inte skriva för mycket skrot här! Vi har det bra :) Jag är mest irriterad över förseningen med flygplanet.
Ta vara på er och ni som är på Larv eller i Luleå, slå mig en pling så kanske vi kan sammanstråla för ett litet äventyr!

Bröllop och sånt!

11 januari, 2009

Jag har varit pÃ¥ bröllop! Det var väldigt trevligt! Mängder av fantastiska människor som jag antagligen aldrig kommer träffa igen. Lite sorgligt egentligen… Jag var pÃ¥ ett bröllop förra sommaren, det var samma sak där, mängder av människor jag tyckte väldigt bra om, som jag antagligen inte kommer träffa igen. Det finns mycket fantastiska människor är väl kanske lärdomen. Gissningsvis är vi i gruppen i smekmÃ¥nadsfasen om vi ska tro pÃ¥ FIRO, rollsökning och konflikter dröjer ett tag till.
Jag höll tal på bröllopet :) Här kommer det!

Hej! Jag har väldigt trevligt! Har ni trevligt?
Det är en stor dag idag!
Jag har känt Martin sedan högstadiet och sedan gymnasiet.
Vi har spelat i samma gitarrensamble.
Min första natt på fjället spenderades med Martin och jag minns av vi bade i en kall fjälltjärn.
Martin introducerade mig till min favoritförfattare, Heinlein, genom att låna ut en bok från en annan Nisse. (Nisse Simonsson) även fast han inte fick det.
Det är en stor dag idag!
Martin och Sofia, det vackra brudparet!
Ett vackert bröllop och en trevlig fest!
Bingo då spelbrickan är livspoäng!
Det är en stor dag idag!
En helt annan sak!
Månen står närmare jorden än vad den gjort på de senaste 10 åren och närmare än vad den kommer stå de kommande 10 åren.
Vet ni vad det betyder?
Nej, inte jag heller och om jag visste skulle jag inte tro på det heller.
Men idag är det speciellt!
Idag är jag villig att tro!
Jag tror att detta är ett tecken på en fin och vacker framtid för brudparet.
Vad säger ni, ska vi tro på det?
Det är en stor dag idag!
Skål för en fin och vacker framtid för brudparet.
Tack

Jag hade tänkt säga en massa saker till, men i ögonblickets hetta försvann mycket av min sans.
I sånghäftet stog beskrivet om alla bröllopsgäster. Martin har känt mig länge och har bra koll på mig. Jag kanske har förändrats sedan gymnasiet, men jag känner att det fanns några uns sanning i det som stog:

Nils-Erik SvangÃ¥rd – Frank Zappa-diggande kassettentusiast som hÃ¥ller damerna i fysisk trim i Linköping. Bidrog till Norges nej för JAS. Utmanar brudgummen i bÃ¥de gitarrspel, undervattensrugby och raketmotorbyggande. Linux rules! Brudgummens barndomskompis.

Imorgon sätter jag mig i min bil, stoppar in en kassett med Frank Zappa i kassettbandspelaren, tutar tre gånger, blinkar med helljuset, påbörjar färden mot Linköping, där gitarren väntar, där Linux-servern väntar, där jobbet på SAAB väntar. Måndag 06:45 leder jag första spinningpasset efter julledigheten, sedan tar jag mig till jobbet, styr upp alla mina projekt, sedan leder jag mitt andra spinningpass 18:30, sedan går jag hem och svimmar i sängen :)

Att rota bland samlingarna

9 januari, 2009

Jag är, precis som resten av min familj, en samlare. Enligt farsan finns det tre typer av människor på den moderna savannen: jägare, asätare och samlare. Jag samlar och kanske jagar ibland.
Jag har otat i mina samlingar här hemma i Östersund nu över julen och har hittat mycket skräp. Det roliga är alla gamla skolarbeten och anteckningar. Jag är precis som Fermat, jag skriver intressanta upptäckter vid sidan om allt annat. Jag kan därför inte slänga gamla block med mattetal, där kan det döljas skatter!
Dagens grävande gav detta:

Jag följer en vältrampad stig i min hjärnas trånga korridorer. Jag minns att jag orienterade här för länge sedan. Jag vet att stigen slutar vid ett stup. Jag vet att bortom stupet är allt grått. Jag undrar varför jag är här. Jag vänder mig om.

Vad är detta? Finns det ett djup hos nisse? Surely not! Nix jag är platt som en pannkaka! Shallow as a puddle! Lite djup kan jag väl vara ibland. Jag har samlat klokheter läge som jag tänkt sprida ut i skönlitterära alster i framtiden.

Här hittade jag lite hembygdsromantik:

Dina armars solbrända hy lyser likt Indalsälvens utspädda avfall, som Östersunds sunda vatten.

Jag har ingen aning vad jag tänkte på där, Östersunds vatten är minst lika rent som Indalsälvens. Jag var nog bara en högstadielev som försökte vara djup.

Snö som smälter och blir bäckar

8 januari, 2009
Har ni tänkt på vad som sker med all snö?
Snö som sakta smälter från sluttningar, ger lekande liv till sprudlande små bäckar.
Bäckar som söker andra små bäckar och blir stora älvar.
Älvar som dånar och kastar sig genom kraftstation på kraftstation på kraftstation på kraftstation
Sakta stannar in och glider ner i stora hav.
Hav som bubblar av liv och när solen skiner sakta svettas
Svettas och blir små små små som samlas i stora moln.
Moln som sakta sveper in över stora berg.
Berg som snart åter får sluttningar täckta av snö.
Snö som smälter och blir bäckar.

Jaha det bidde en dikt, jag hittade ett papper med något jag skrev för ett år sedan på ett hotell i Göteborg (tror jag). Det jag skrev då såg inte riktigt ut som det ovan, det såg ut så här:

Har ni tänkt på vad som händer med allt snö häruppe?
Tänk när all denna snö smälter från fjällsluttningarna och ger liv åt alla små sprudlande bäckar som sedan samlas i större bäckar. Som då kallas älvar och med oerhörd kraft passerar kraftstation på kraftstation tills den tillslut når havet.
Det slutar dock inte där, för vattnet forsätter att ge liv åt små organismer och sådana som mig, drömmare.

Lite annorlunda, är det någon som är bättre? ;)

Knark

6 januari, 2009
Just nu kan jag inte tänka på någonting Jag känner på mig att jag kommer komma på något dåligt lastbilsrim
Åh! Där borta står några killar och sniffar lim
Fan vad tufft!
Fast det är klart att jag sniffar hellre luft.

Den var ju bra. Rim och rim, antagligen något som jag skrev i gymnasiet och nu är det förevigat här. :) And if you are reading this after my rise to fame, know that this little piece of poetry surpasses all previously written works of art in style, quality and execution. Jag har ingen erfarenhet av att sniffa lim, är nog ganska dumt. Det fanns något rykte att det var ett gäng på Östebergsskolan som gått upp på Frösöberget och sniffat bensin. Det är säkert helt förvanskade rykten dock, det lär väl varit att dom varit där och åkt med moppen och det luktade lite bensin.

En kärleksdikt – med rotmos

6 januari, 2009
I mina drömmars land där tar jag dig i famn
I mina drömmars land
vandrar vi hand i hand
fram till evighetens rand I mina drömmars land
tar jag dig i land
I mina drömmars land
rinner livet förbi som sand
men som sand blir glas
går mitt liv i kras.

Den var väl upplyftande :D Jag har ingen aning om varför den heter med rotmos, men det kan ha att göra med att jag tyckte diktskrivning var fjantigt och något som kvasiintellektuella sysslade med. Det är ju bara en lek med ord. Hela dikten var nog också bara en lek med ord, jag har inget minne av nån del av mig själv eller mitt liv som var på väg att gå i kras. Men ät rotmos, det är äckligt men nyttigt.

Dikter i samlingarna

6 januari, 2009

Jag har städat lite bland gamla papper här hemma i Östersund. Hittade några gamla gamla dikter, antagligen från gymnasiet men jag kommer inte ihåg riktigt. Tänkte dela med mig av min fantastiska kvalitet :)

God jul och kokande panna!

29 december, 2008

Jag är hemma i äventyrens land, Jämtland. Jag är mitt inne i min 3 veckor långa expedition av TV-tittande, skidåkande, tränande och fikande :D Visst har jag lyft kylskåp och spisar också, men helheten är ändå något väldigt behagligt. Föräldrarna och bröderna, allmänt trevligt. Det är något speciellt med ett kylskåp som alltid är fyllt och som man inte behöver fundera över :)
I äventyrens land händer det nästan alltid saker. Idag (inatt) fick jag äran att springa och väcka farsan.
Natten började som den brukade. Jag hade hela övervåningen för mig själv, men spenderar ändå mestadels av min tid på natten i sängen läsandes diverse SCI-FI-litteratur. Just nu läser jag Fire Upon The Deep av Vernor Vinge, den verkar riktigt bra. När jag läst en timme ungefär var klockan kring 01.00. Då hör jag ett bubblande ljud. Det lät som en bubbla som letade sig igenom rör. Jag lade ner boken och lyssnade mer, jag visst vad det kunde vara. Men det kom inga mer bubblande ljud utan jag lyfte boken igen och fortsatte läsa. De hade precis tinat upp en gammal rymdfarare och studerade honom ingående, han var en raritet, en relik från hjätekulturen. Olidligt spännande. När jag precis släkt lampan för att sova hör jag hur det mullrar i elementledningarna, jag vet precis vad det är. Jag har varit med om detta en gång tidigare, för mer än 20 år sedan (nu kände jag mig gammal). Jag hoppade upp ur sängen och sprang ner för trapporna, stannade upp och lyssnade, jo det mullrade fortfarande. Jag stack in huvudet till morsan och farsan. Farsan hade vaknat när jag sprungit ner. Vad är det? frågade han. Hör du inte? tyckte jag. Han tystnade och flög upp ur sängen. Pannan kokar! I långkalsonger och stövlar springer han som en tok ner till pannrummet. Det bolmar av vattenånga, det är någon form av säkerhetsventil därnere (varför den är i botten av systemet förstår jag inte, ska fråga imorgon). Farsan sträcker sig in och stänger av pannan. Behöver du duscha? frågar han Nu har vi varmvatten. Det är annars en bristvara när man eldar med ved, varmvattnet har en tendens att ta slut efter mina bröder har duschat (jag kanske inte är helt skuldfri heller). Sedan får man duscha kallt, tar man vatten, som vi, från en källa och borrad brunn får kallt vatten en ny dimension. Sedan tar vi oss in i huset igen och vrider på varmvattenkranarna, vattnet är varmt, väldigt varmt. Rann det från taket i sovrummet? frågar farsan. Nej det gjorde det inte, sa jag. Det har det gjort nu. Jag sprang upp och kollade. Jajamen det droppade friskt från taket, jag flyttade undan mina grejer som förstås låg precis där det droppade som mest. Jag tog mig ner för trapporna igen och hörde hur elementen dundrade ännu mer. Obra tänkte jag, inte roligt om något exploderar. Det visade sig att farsan var nere och fyllde på pannan med kallvatten, vilket är ett effektivt sätt att få vatten att sluta koka. Orsaken att det droppade från taket var att det skvätte över uppe på vinden, antagligen sitter det någonslags luftningsanorning till vattensystemet däruppe.
Äventyr som sagt. Jag har varit med om detta för drygt 20 år sedan, minnet är lite suddigt men det som sitter kvar är att farsan sprang som en tok ner till källaren. Farsan är inte sådan typ som springer som en tok, så sådant fastnar och jag förknippar det med fara. Han hävdar dock att det inte är någon fara, allt är väl relativt, jag väljer att inte tro på honom denna gång :D Måste fråga om ångpelaren från skorstenen också, måste varit ånga, massor av vit rök.
Sådärja! Julhälsningar och allt sånt drunknar i kokande element. Tänk att jag fick skriva en sådan mening i mitt liv. Julhälsningar och allt sånt drunknar i kokande element. :) Jag hade tänkt att skriva om hur det är att sova för mig själv här på övervåningen (det var 14.6C igår inomhus, mycket varmare på våningen under där alla andra sover), men nu spar jag det lite.
Nu ska jag torka taket och somna in till sporadiska droppljud.
Kram och godnatt!

Snart är det jul igen!

15 december, 2008

3 dagar kvar på jobbet sedan bär det av mot Östersund och hemmets härd. 3 veckor av välfyllt kylskåp. Ska ta med mig massa böcker att läsa :)

Ni missade något i lördags, jag hade bjudit över lite folk på middag.
Framåt 19.00 började folk anlända, först dippade vi morötter, blomkål, selleri och gurka i egenhändigt ihopsnickrad dippsås. Det var gott.

Middagen bestod av fylld lammstek, jag hade fyllt den med bacon, vitlök, peppar och rosmarin. Mumma! Till det serverade jag en sallad bestående av hela bulgur, massor av persilja, ruccola, sådana där små tomater och rostade pumpafrön. En god kall vitlök och pepparsås till. Självklart hade jag gjort en limpa och till den blev det persiljesmör av smör och olivolja. Det var gott.

Till efterrätt blev det turkisk yogurt med honung och kardemumma. Till det serverades halva apelsinklyftor och nötter rostade i råsocker. Det var gott.

Mums!

Bloggar och blogg.se

3 december, 2008

Hej hopp!
Jag läser en fruktansvärd mängd bloggar för att hålla mig ajour med världen, mina vänner, teknik och allt möjligt.
För att hantera all mängd data använder jag mig av Google Reader som är ett ypperligt verktyg till detta. Jag kopplar in RSS-feed från den blogg jag vill läsa och uppdateringarna syns sedan i Reader, tokbra!
Många av mina vänner använder sig av blogg.se, som nu tyvärr valt att ändra beteendet av RSS-feeden från dom. Nu visas bara ett kort utdrag av texten och inga bilder. Det är väldigt irriterande, något som gör att jag inte läser inlägget.
Så kära vänner som använder blogg.se: Gå in på Inställningar>Blogg och ställ in så hela inlägget delas ut i RSS-feeden.
Better yet! Använd er av www.wordpress.com som är open source, vilket medför att användaren har möjlighet att påverka och kontrollera den funktionalitet som finns på ett helt annat sätt. Det utvecklas av användarna själva och är ideellt. Use it!
Ha det gött!