Sedan rullas det färdiga pappret upp på en sk. Tambour. När tambouren är klar så skiftar torkaren till ett rent tambourjärn, och lyfter in den färdiga Tambouren till rullmaskinen där "vidareförädlingen" påbörjas.
Observera att pappersmaskinen aldrig stannar av när tambouren är klar utan att tambouren skiftas "i flykten".

Här skiftar Urban "Ubbe" Marklund

Här tar Jimmy "Jimsson" Marklund (min far) prover till lab

Ubbe lyfter in tambourn till rullmaskinen med en travers

Nu har vi kommit fram till Rullis. Det är här jag jobbar på somrarna. Det man gör på Rullis är att man rullar om tambouren till smårullar (några ton per styck) enligt de mått som kunden har bestämt. Detta förutsätter att labbaren, som tar kontinuerliga prover, godkänner pappret. Om det inte blir godkänt rullar vi visserligen också om pappret till smårullar, men de säljs inte till kunderna utan mals ner igen och blir till nytt papper.
Dessa färdiga rullar är 125 eller 145 cm i diameter och har en bredd på mellan 50-250cm.
Tambouren är normalt strax under 6,5 meter bred. Detta innebär att man normalt delar upp bredden på 3-5 rullar. En "omgång" med rullar som rullas samtidigt och tillsammans fyller upp hela tambourbredden kallas "set". På längden får man fyra set med rullar på 145cm diameter eller fem set med diameter 125cm.
Här kommer några bilder på hur det ser ut kring rullmaskinen.

Rullmaskinen i helhet

Under pappersbanan där man ser rotationsknivarna som skär pappret i olika bredder.

På dessa valsar rullas seten. Observera pappersbanan som sticker upp mellan valsarna.

Såhär ser det ut inne i "rullarkuren" där man sitter och kör rullmaskinen.

Inne i rullmaskinskuren

Fötterna på manöverbordet, precis som rullare SKA ha

Ett set håller på att rullas

Tommy "Svesse" Svensson som rullare.

Mellan varje set måste vi trycka ut det gamla setet från maskinen och börja på ett nytt set. Det kallas att man "skiftar".

I slutet av utskiftningen kapas pappersbanan av (observera att den hänger längst bak där den är avkapad).
Till höger, ovanpå rullarna, ser vi limbalken som limmar ihop yttervarvet på rullen.

Före man kan börja rulla varje set så lägger man in "hylsor" i rullmaskinen som har samma mått som de färdiga rullarna ska bli.
Dessa hylsor kapas i hylskapen och läggs med automatik in i en hylsvagn.

Hylskapen, som för tillfället har stannat.
Ser ni felet så är det bara att skicka ett mail om orsaken så kanske jag belönar er på nåt sätt :-)
Den enda som hittills har hittat felet och HÖRT AV SIG är Mikael Pettersson från Australien.
Grattis Micke P!!!

Hylsvagn

När dessa hylsor ligger på plats får man häfta fast pappersbanan med en stifthammare innan man börjar rulla.
(Det blir nåt stift per skift...)

Detta är jag som iklädd blåställ och peltorkåpor häftar som en liten galning.
(Fotograf på denna bild: Urban Marklund)

Nåja... Efter det att setet är utskiftat så limmas det automatiskt (förhoppningsvis, men inte alltid)
med smältlim, och rullar sedan ner på bordet och till transportbandet.

"Bordet"

Sedan går rullarna in till märkroboten som märker upp rullarna, var och en för sig.
Vid denna robot mäts och vägs även rullarna.

Roboten

Märkning pågår!

Efter märkroboten går rullen vidare till "etikettar'n" som märker rullarna med två etiketter
och i samma veva får den även en streckkod runt hela mantelytan.

Etikettar'n

Vissa kunder föredrar att rullen bandas innan den skickas ut ur fabriken och det görs i bandmaskinen.
Det finns två stycken, och båda bandar automatiskt rullarna som skall bandas.

Bandmaskinen

Efter ev. bandning är rullen helt klar och skickas ner till magasinet där truckföraren lastar rullarna på järnvägsvagnar
för vidare transport till kunderna. Här slutar vårt (rullmaskinspersonalens) ansvar för rullarna.

Färdiga rullar, redo att lastas på järnvägsvagn.

Blir det då ALLTID helt rätt mått på alla rullar undrar ni säkert???
Svaret på denna fråga är: "Å INTE DET INTE".
Det inträffar självklart någon gång att det blir ett eller annat fel på rullarna. Om så är fallet så kan vi ju inte skicka rullen till kunden utan måste göra en ny rulle. Den gamla rullen behöver det ju självklart inte vara nåt större fel på, förutom att den t.ex. är för smal. Om så är fallet kan man köra igenom rullen i "omrullaren" och skära ner den till ett smalare mått och sedan skicka den till en annan kund som vill ha en smalare rulle.
Omrullaren är nog den mest hatade maskin i hela pappersbruket :-)
Man kan säga att det är som en rullmaskin, fast en liten en...

Omrullaren ("Jagenbergar'n")

Så... Hur klarar då alla SCA-arbetare att jobba i denna oerhört påfrestande miljö?
Eller som truckföraren på skift 6, HEG, brukar säga "Hä djär hårt å wårra arbeitar".
Svaret på denna fråga är att vi när (om???) vi får rast brukar spela kort. För närvarnade spelas mest "gurka".
Att spela gurka kan ju dock också vara påfrestande om man förlorar och därmed "blir gurka", och därför finns det vanligtvis en "skiftes-gurka" anställd på varje skift som tar de värsta smällarna så att andra får en drägligare tillvaro. På skift 6 där jag jobbar är det MIKAEL HOLM som är skiftes-gurka. TACK SKA DU HA HOLM. Du har räddat mig från att bli gurka mången gång.

Mikael Holm -Skiftesgurkan på skift 6
Kanske mer känd som sångare i bandet STORSTRYK?

Liksom på alla andra arbetsplatser finns det även på SCA några chefer.
Skiftes-bas på 6:an är Roland Sandberg, som styr skift 6 med fast hand.

Roland "Rolle" Sandberg